Spelet - del 1
Kategori: Följetong - Spelet
- Elsa, skynda dig! Jag vill inte bli försenad till jobbet idag också, ropade Andreas irriterat från hallen.
Det var tisdag morgon och paret hade som vanligt snoozat en gång för mycket för att slippa morgonstressen. För Andreas gick det an, men Elsa som tog längre tid på sig i badrummet blev ofta den slutgiltiga orsaken till förseningen till jobben.
- Jag kommer, älskling! svarade Elsa och betraktade sitt leende i badrumsspegeln. Om det var något hon älskade så var det att spela lugn och kärleksfull när Andreas brusade upp sig.
Hon gick ut till hallen och greppade den tunga väskan i ena handen och jackan och halsduken i den andra. De sprang med snabba steg ned för trapporna i lägenhetshuset och var snart ute vid bilen. De tog sig långsamt fram i morgontrafiken och passade på att diskutera den kommande dagen. Andreas var nyanställd på en radiostation där han hade som uppgift att guida lyssnarna genom sändningarna på förmiddagarna och att planera nästkommande dags förmiddagsprogram på eftermiddagarna. Han trivdes som fisken i vattnet och Elsa var glad över att han äntligen hade kommit dit han ville i karriären. Elsa själv hade sedan ett år tillbaka en fast anställning på Göteborgs Posten vilket hon kände sig otroligt privilegierad över då journalistjobben var flera gånger färre än journalister för tillfället. Hon jobbade på tidningens nyhetsdel och fick ofta ta varierande uppdrag. Just nu var hon mitt uppe i en granskning tågens förseningar som även denna vinter hade slagit hårt mot Sveriges resenärer.
- Ärligt talat längtar jag tills det här uppdraget är över. Jag menar, jag sätter aldrig en fot på något tåg och egentligen är det väl inte så konstigt att det blir lite förseningar när det snöar konstant i veckor? Folk blir så upprörda över småsaker!
Elsa tittade på Andreas där han satt i förarsätet. Han smålog lite och sa:
- Nä, för dig som struntar i om du blir försenad till jobbet kanske det inte spelar någon roll, men för oss andra kan det faktiskt vara väldigt påfrestande att något, eller någon, förhindrar att vi kommer fram i tid varje dag. Dessutom sitter du ju på ett jobb som folk skulle gå över lik för, så varför klaga?
Hon skrattade och svarade:
- Alla behöver lite spänning i livet, älskling! Jag ger dig det genom att du varje dag får undra: ”kommer jag komma fram i tid eller inte?”. Men du har rätt, jag ska inte klaga. Jag hade dock inte tackat nej till lite mer spänning i mitt liv också. Kanske ett mordfall eller något politiskt fuffens.
De fortsatte diskutera tills de kommit fram till GP:s byggnad där Andreas släppte av Elsa. Hon satte snabbt på sig jackan och virade om halsduken innan hon huttrades skyndade sig mot ingången. Det var fortfarande mörkt ute och minst 10 minusgrader i luften. Hon öppnade entrédörren och kände den underbara värmen möta henne, men hon hejdades av en knackning på axeln. Hon vände sig om och stirrade in i en mans mörka ögon. Han gav henne en liten, ihopvikt lapp och försvann sedan ut på torget och in i folkmassan. Elsa stirrade häpet efter honom och insåg först efter några sekunder att hon höll en lapp i handen. Hon vek upp den och drog efter andan när hon såg vad det stod: ”Jag vet att du inte är Elsa Andersson. Möt mig på La Club ikväll och våga inte göra något annat. - M”. Någon visste. Någon visste vad som hade hänt. Hon vände rädslan till ilska och klev in i byggnaden. Det var detta hon så länge försökt undvika, men nu var hon mitt inne i spelet och hon var tvungen att vinna.
Fortsättning följer....
